Klimatfrågan kan kännas krånglig men är egentligen oerhört enkel – den handlar om ALLA barns framtid!

Fredagen den 27 september presenterades i Stockholm den första delen av FN:s klimatpanels IPCCs femte utvärderingsrapport, allmänt förkortat även till AR5 (Fifth Assessment Report). Denna första del behandlar den vetenskapliga bakgrunden till klimatförändringarna och kallas Working Group 1, WG1.
Resterande delar av rapporten kommer att presenteras senare under 2013 och 2014.

Den första rapporten är sammanställd av 259 författare och redaktörer, ifrån 39 länder, med över 9200 vetenskapliga arbeten citerade och där ursprungsrapporten innehåller mer än en miljon ord. Hela rapporten från WG1 är på hela 2200 sidor uppdelade i 14 kapitel. Rapporten är de närmaste årens viktigaste och mest genomarbetade dokument om klimatfrågans bakgrund.

Denna första del är den viktigaste då den presenterar den vetenskapliga grunden, alltså vad vi vet om hur klimatförändringar ser ut och hur de kommer att utvecklas i framtiden. Rapporten kommer att vara ett underlag i de fortsatta klimatförhandlingarna och basen för vår kunskap om klimatet. Hela rapporten på 14 kapitel har sammanfattats till ett kortare dokument för beslutsfattare. Nedan följer en kort sammanfattning av första delen ’Summary for policymakers’ (Summering för beslutsfattare).

En bra sammanfattning på svenska finns i senaste numret av Klimatvännen, sammanställd av Tomas Björnsson, Lund, aktiv i Klimatnätverket.
Det mesta av uppgifterna här nedan är hämtade från den sammanställningen.

Hoppa gärna direkt ner längst ner på sidan och se vad DU SJÄLV kan göra!

De senaste 30 åren är den varmaste 30-års perioden på de senaste 1400 åren. Säkerheten för att uppvärmningen är orsakad av människan har bevisats i IPCCs rapporter på följande sätt de senaste tolv åren: 2001=66 % säkerhet, 2007=90 % säkerhet, 2013=95 % säkerhet. Än så länge har den globala medeltemperaturhöjningen stigit med 0,89 °C enligt IPCC räknat på perioden 1901-2012.
De största temperaturaccelerationerna sker på de nordligaste och de sydligaste breddgraderna. Även om vi kan få ner utsläppen av växthusgaserna, så kommer uppvärmningen att fortsätta – det finns en fördröjning i klimatsystemet. Därför är det viktigt att agera snabbt!
Om vi fortsätter som vanligt, det som brukar kallas business as usual (BAU) blir temperaturhöjningen mellan 2-4 grader vid slutet av detta sekel i medeltal för planeten. Det tar inte slut där i så fall, James Hansen, en av världens mest kända klimatforskare kom nyligen med en rapport som pekar på temperaturer på upp emot 16-24 grader är möjliga vid BAU, business as usual.

Havsnivåhöjningen uppåt
Havsnivåerna stiger snabbare än vad som förutspåddes för sex år sedan, det är en förändring. Ishavet får isfri sommar, som man sa i 2007 års rapport skulle ske vid sekelskiftet, nu säger man troligen vid 2050. Men det finns kryosfärforskare, dvs de som jobbar med is och snö, vilka menar att 2030 är mer troligt.
Det står också att Grönland och Antarktis förlorar is i allt snabbare takt och att de tillsammans nu bidrar med cirka en mm årligen till havsnivåhöjningarna. Det är lite för kort mätperiod med GRACE-satelliterna för att veta hur fort avsmältningen accelererar, men den verkar göra det.
Havsnivåerna blir omdiskuterade även i denna rapport. Prognoserna är fortsatt försiktiga och för RCP2,6 (tvågradersscenariot) talar man om högst 55 cm. Det högsta scenariot har en övre gräns på 98 cm, detta till nästa sekelskifte.
En brasklapp om havsnivåerna finns; om de delar av Antarktis som vilar på havsbotten (t ex Pine Island Glacier) skulle kollapsa, så kan det leda till några decimeters höjning fram till sekelskiftet. Höjningen av havsnivån fortsätter och kan kring år 2300 uppgå till mellan en och tre meter för de högre utsläppsscenarierna.

Hur mycket mer kan vi släppa ut?
Där rapporten talar om hur mycket utsläpp som världen kan tåla för att klara sig under två graders uppvärmning kommer mycket detaljer. Med avdrag för det som släppts ut hittills är det bara ca 1140 Gt CO2 kvar att släppa ut. De utsläppen görs idag i världen på 30 år i dagens takt.

Temperaturhöjningar
Prognoserna om temperaturhöjningar framöver utgår ifrån åren 1986-2005 som referens. De nya temperaturprognoserna får betraktas som försiktiga jämfört med förra IPCC-rapporten, AR4, från 2007 men det är illa nog. Det scenario som har de minsta utsläppen, RCP2,6 förutspår att temperaturen år 2100 överstiger 1,5 grader, med sannolikheten ’likely’ och kanske når två grader jämfört med förindustriell tid.
Det finns också en närliggande prognos som säger att temperaturen stiger till 1,1 grader jämfört med förindustriell tid, som medeltal för åren 2016-2035. En sådan temperaturökning innebär ytterligare 2 % mer vattenånga i atmosfären med alla dess följder, det som går upp i atmosfären kommer ner som våldsamma regn.

Vad avslöjar havens värme om den globala uppvärmningen?
Värmeinnehållet i oceanerna växer och växer. Det innebär att växthuseffekten inte har tagit en paus. Summan av värmen lagrad i haven är den mest signifikanta diagnosen för global uppvärmning, därför att ca 90 % av den extra värmen lagras där.
Rapporten varnar för att hav och land kommer att kunna ta upp mindre koldioxid i framtiden och det kommer därmed bidra till en snabbare ökning av halten i luften. Atmosfären lagrar bara 2 % av energin på grund av sin lilla värmekapacitet. Jordytan (inkluderat de kontinentala ismassorna) kan bara absorbera värme långsamt därför att de är dåliga värmeledare. Därför utgör värmen som absorberas av haven nästan hela planetens obalans. När haven värms upp, innebär det att jorden behåller mer solenergi än den släpper ut som långvågig, infraröd värmestrålning tillbaka till rymden.
Det är helt enkelt den första lagen för termodynamiken, bevarande av energi, en naturlag som här fungerar precis som räknat. Fysiker tittar på energibalansen och kan mycket detaljerat räkna ut vad som kommer in och vad som borde lämna planeten. Utifrån denna obalans i inkommande – utgående energi sker en uppvärmning av planeten.
Utan Jordens atmosfär, som skapar det som vi allmänt kallar växthuseffekten skulle temperaturen på Jorden ligga ca 30 grader lägre. Nu finns en kontinuerligt ökande obalans i inkommande och utgående energi orsakad av en större halt av växthusgaser, vi har fått en förstärkt växthuseffekt.
Nu börjar man få ihop dessa beräkningar av energibalanser genom att man har ”hittat” värmen i världshaven genom det s k ARGO-nätverket.
ARGO-nätverket består för närvarande av 3660 mätbojar som guppar runt och sjunker ner regelbundet genom vattenmassorna i alla världshav ner till djup upp till 2000 meter. När de kommer upp till ytan efter sina dykningar så sänder de vidare temperaturdata kontinuerligt till satelliter. Den här filmen från BBC visar hur en Argo-boj ser ut.

Flottarna i ARGO-nätverket täcker alla världshav och mäter temperaturer ner till 2000 meter.

Uppvärmningen av världshaven är ett av de starkaste nyheterna i IPCCs rapport och troligen den viktigaste. Denna uppvärmning är obeveklig och kommer att fortsätta länge. Just nu verkar det pågå en blandning av de övre vattenlagren (0-700 m) med de lägre (0-2000 m som man mäter) i ett La Niña-fenomen. Det har pågått i kanske tio år och kan fortsätta lika länge eller kortare. När den perioden är slut och nästa stora El Niño kommer så är det troligt att lufttemperaturen tar ett skutt uppåt. Därefter ligger den troligen på en ny nivå runt en grad över förindustriell tid med allt vad det innebär.

Trots en ganska dyster rapportering har forskarna varit försiktiga i sina prognoser – det finns hopp kvar, men nu gäller det för alla att spotta i nävarna!

Vad kan du göra?

1. Gå med i Naturskyddsföreningens Klimatnätverk
På Klimatnätverkets sidor kan du finna följande:
– Kontaktuppgifter till klimatgrupper och klimatkontaktpersoner nära dig
– Information om kommande utbildningar, för 2013 finner du dessa
– Hitta nyhetsbrev och Klimatvännen.

2. Bor du i Norrbotten så kan du:
– Ta kontakt med samordningsgruppen för klimatfrågor som finns för Norrbotten
– Följ med och delta i planeringen av Framtidsveckan 2014 i hela Norrbotten – kontaktpersoner Gösta Eriksson i samordningsgruppen och koordinator Urpo Taskinen.

3. Sätt dig in i klimatfrågan!
Det finns i princip oändligt mycket att artiklar, böcker, webbsidor och böcker. Det går inte att greppa allt på en gång, men någonstans kan man börja. Kan du engelska är allting något enklare, men det går också att få bra information på svenska.

Svenskt material
• Läs sammanfattningen i senaste Klimatvännen
• Naturvårdsverkets sida om IPCC-rapporten. Notera även alla länkar från den sidan!
• Uppsalainitiativet – En kort sammanfattning av rapporten i bilder
• SVT – Vetenskapens Värld om klimatförändringarna
• ”Risken för klimatkatastrof större än vad de flesta tror” – DN-debatt 22 september 2013 av Laszlo Szombatfalvy, Margot Wallström och Johan Rockström
• Sveriges Radio – ”Klimatfrågan – vart tog den vägen?”
• Markku Rummukainen – ”Fönstret för tvågradersmålet på glänt, på väg att stängas”.
• Fd TV-meteorologen Pär Holmgren skriver på sin sida om klimat. Notera även boken ”Att svära i kyrkan – Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet” som kan beställas här.

Engelspråkigt material
• Här kan du läsa mer om IPCC
• Här kan du ladda ner Summary for policymakers
• Climateprogress – 15 saker du bör veta om IPCC rapporten
• Interaktivt! Hur kommer klimatförändringarna att bli under din livstid?
• Do the Math – En film om varför de fossila bränslena måste stanna kvar i marken!

Har du frågor eller funderingar? Känner du dig orolig?
Vi är idag många som känner oro för vad som håller på att hända, det bästa botemedlet mot oron och de många frågorna är att engagera sig.
Kom med i arbetet – du behövs!