Månadens skogsvän är Nikka Suorra i Gällivare, som tillsammans med sin bror Patrik driver företaget Laponia Sami Safari.
Vem är du?
Nikka Suorra, född 1969 och uppvuxen två mil väster om Porjus. Växte upp i renskötarfamilj och hyser därigenom stor kärlek till skog och fjäll. Min far och bror arbetar fortfarande med renskötsel, men sedan 8 år har jag till största del bedrivit egen verksamhet.
Berätta om ditt företag
Jag började med turistverksamhet för att få in pengar till exempelvis renfoder, genom att låta turister besöka oss och lära sig om renskötsel och samisk kultur. Genom detta föll jag vidare in i annan turistverksamhet som riktar sig mot Laponia och dess unika kultur och natur. Numera arbetar jag mest med mediagrupper från kontinenten och Japan, som vill dokumentera världsarvet Laponia.
Varför har du skrivit under appellen ”Länge leve Norrbottens skogar”?
Skogsbruk har så tydlig påverkan på samisk renskötarkultur. Renskötsel idag handlar mycket om att hoppa mellan kvarvarande fläckar av renbetesskogar. Det är svårt med alla kalhyggen, markberedningar och försvunna vinterbeten. Det finns områden som förstördes på 80-talet, som fortfarande är oanvändbara idag.
Det blir mer och mer siffror och matematik av skogen, då skogsbolagen lever enbart från kvartal till kvartal och beslutar efter den egna kortsiktiga ekonomin. Det är höga vinstkrav och stora maskiner som förstör marken.
Idag känns det som att skogsbolagens lokala representanter lyssnar bättre än förut, men spåren från tidigare kalavverkningar och contortaplantager bär vi med oss som ränta även in i framtiden. Renskötare måste idag slakta ut för att man inte har råd att utfodra sina hjordar. Det är inte därför att markerna är överbetade, utan för att det finns mindre och mindre marker kvar att beta. Vi måste få behålla de oexploaterade marker som finns kvar.
Vad ser du för problem i dagens samhälle?
Det är inte bra om man kommer längre och längre bort från skogen och naturen i sitt vardagsliv. Den andel av oss som bor här uppe och har sin direkta inkomst beroende av skogen har minskat radikalt från tidigare generationer. Nu försöker vi försörja oss helt oberoende av naturen. Istället för att försöka leva efter säsongerna, försöker vi göra oss kvitt naturens gång. Människan bygger in sig i system för att bli mindre beroende av det oförutsägbara i naturen, medan vi istället borde lära oss hur naturen fungerar och anpassa oss efter det.