Ett brev från framtiden

Norrbotten 2050-05-20

Hej!

Ville bara skriva ett brev till er kära mamma och pappa. Ni behöver inte oroa er för klimatförändringarna och min framtid. Det mesta löste sig. Vi hade lite problem här och där, men allt som allt gick det bra. Jag vill att ni känner er trygga om att jag och andra människor på jorden får en fin framtid, till och med bättre än nu, men jag vill framförallt uppmana er att fortsätta kampen om att klimatmaxa och få med er fler på tåget! Vi har ett hållbart, bärkraftigt och socialt samhälle där människor bryr sig om varandra och miljön, tack vare er och många andras insats. Fortsätt på den väg ni vandrar, i riktning mot att bli klimatsmarta och ställa krav på politiker. Sprid budskapet om att vi kommer att klara det!

Såhär i efterhand kan vi se att 2016 och 2017 var de åren det hände – Parisavtalet trädde i kraft 2016, där EU enats om att göra vad de kan för att hålla uppvärmningen till max 1,5 grad. 2017 beslutade riksdagen om Klimatlagen, där det blev olagligt för regeringar att prioritera bort klimatfrågor i beslut. 2017 kom också förslaget om en reduktionsplikt att blanda in biobränsle i drivmedel, bonus-malus-förslaget för skatt på bilar, och en flygskatt som gjorde att fler började tänka över sina resvanor och valde tåget på sin semester istället för flyget. Fler valde att cykla och åka kollektivt istället för bil. Flygskatten var till en början som ni vet blygsam, men den var ett startskott för en snabb utveckling. Skatten ökades successivt tills att flyget inte längre var subventionerat så att transportslagen konkurrerade på lika villkor.

De öronmärkta pengarna från flygskatten gick till att höja standarden på tågresorna och vagnsparken. Fler gjorde kvalitetsresor med de nya all inclusive-tågen. I vagnarna fanns gourmetmat, spa, biosalong och moderna bekväma sovvagnar. Resebyråerna började satsa på paketresor med tåg, där flera stopp på vägen med fina upplevelser erbjöds så att vi kunde börja njuta av flera länders natur, kultur och fantastiska mat längs vägen. Resandet blev det nya sättet att varva ned före semestern för att komma fram utvilad. En summa pengar avsattes för att bygga Norrbotniabanan genom hela Norrbotten. Satsningen på tågtrafiken i hela landet gick så pass bra att inrikesflyget lades ned i Sverige och även i övriga Europa, då fler länder följde efter vårt goda exempel med flygskatt. Ekoturismen kopplades ihop med tåget, så att den blev hållbar på alla sätt.

Bonus-malus-systemet kombinerat med teknikutvecklingen inom solenergi och av batterier gjorde att alla bussar, bilar och andra fordon gick på el, eller biobränsle där el inte var ett alternativ. I början ägodelade de som bodde i städerna bilar i bilpooler. Sedan gick många över till att hyra tjänsten transport istället för att äga en bil. Antalet bilar i städerna sjönk drastiskt och frigjorde plats för stadsodling, torghandel och sociala ytor istället för parkeringsplatser. Vi började odla mer härproducerad mat och tillverkade mer livsmedel och produkter på plats. Vi började hellre hyra teknik och maskiner istället för att köpa, vilket ledde till att tillverkarna blev mer intresserade av att tillhandahålla produkter som höll länge, då reparationer blev dyrt för dem. Slit och släng blev omodernt och vi gick in i en hållbar hyrekonomi.

Efter denna fantastiska utveckling kände folket att de kunde behålla livskvaliteten trots mindre användning av fossila bränslen. De kände att de kunde röra sig fritt i den utsträckning de ville. Därför infördes en koldioxidskatt som beskattade fossila bränslen vid källan, det vill säga vid första försäljningen från oljebolagen. Även ett kvotsystem infördes för resor mellan kontinenter, där varje person fick ett max antal kilometer att flyga i sitt liv. De som inte ville resa med flyg kunde då sälja sin kvot till någon annan eller välja att makulera den så att den mängden koldioxid aldrig släpptes ut. Koldioxidskatten ledde till att även konsumtion och klimatbelastande mat minskade. Det gav oss fler arbetstillfällen. Arbetslöshet finns inte längre. Vi välkomnade många klimatflyktingar till vårt land med glädje då vi var i stort behov av arbetskraft och kunskap för matförsörjning och självhushållning. Ja, ni hör, vi fick några klimatflyktingar eftersom vi ändå fick en viss klimatförändring. Men det gick att hantera då vi var förutseende och motarbetade klimatförändringar och anpassade oss efter situationen med alla medel som fanns att tillgå.

Tack för allt ni gjorde för mig och vår framtid!

Brevet skapat i samband med workshop på länsstämman i Piteå 1 april 2017.
Redigerat av Nina Pettersson och Stina Sundqvist.